Tänka är något som jag är bra på, alldeles för bra ibland..... Har funderat lite över en sak som hände i fredags. Det var handbollsträning med grabbarnas lag (jag är/var tränare). Jag hade kallat till ett föräldramöte för jag hade ett beslut att berätta om. Jag har bestämt mig för att sluta som ledare i föreningen (av många anledningar). Berättade det rakt upp och ner för föräldrarna. Det som gjorde mig lite ledsen var att ingen sa något: inte "vad synd", eller "varför" eller "tack för att du har engagerat dig så länge". Kändes faktiskt lite tråkigt......... det var bara tyst....... Fast iof de kanske tyckte att det var bra, tänkte inte på det.
Du lägger väl inte av med all handboll? Vi vill ha dig kvar, så att vi får träffas då och då. Kram
SvaraRadera